Blogg

Tunnan med det syrliga hundraåriga ölet fylls vartannat år på med nytt öl. Ungefär halva tunnan töms och ersätts med nybryggt öl. Att brygga ölet och sätta igång jäsprocessen brukar kräva en långhelg och här kan du läsa om första dagens mäskning och lakning samt andra dagen, då vörten kokas och kyls ned.

På tredje dagen tillsätter vi jäst till den nedkylda vörten. Sedan pågår jäsningen i omkring en vecka. Därefter samlas familjen på nytt för att tömma tunnan, buteljera Gammalt öl och fylla tunnan med det färdiga, nybryggda ölet.

På bilderna syns bryggmästare Peter Hultén klippa upp jästpaketet tillsammans med Olof Hultén. Berit Gedda har fått den ärofyllda uppgiften att tillsätta jästen i jäskaret. På sista bilden ser vi bryggverket som nu är jäskar med termometer på locket.

Årets bryggning har gått smidigt under vår kunniga och vänliga bryggmästare Peters ledning – vi i stödtrupperna är glada att få lära oss och finslipa samarbetet!

Bryggning går hand i hand med social samvaro

Självklart är bryggningen också en social aktivitet och i år samlades släkten förutom till goda måltider på kvällarna kring ett klurigt korsord. Här syns Leo Hultén och Berit Gedda. Det gick ut på söndag morgon med förenade krafter.

Grundläggande för ett fatlagrat, syrligt öl – som det hundraåriga ölet som vårdats av släkten i många generationer – är att växla ölet i tunnan. Vartannat år behöver hälften tömmas och ersättas av nybryggt öl. Det gör att mikroorganismerna trivs och kan göra sitt viktiga jobb, att producera syrligt öl.

Bryggningen är en process som tar några dagar. När dag 1 har ägnats mäskning och lakning, så är det dags för vörtkok och kylning. På första bilden ser vi dravet från lakningen i skottkärran på väg till komposten och på nästa den klara vörten i bryggverket. Humlen kokar med från början och vi ser Peter välja kottar för årets brygd. Efter avslutat kok skall vörten kylas och nu är det som bekant viktigt att allt är sterilt. Peter riggar en kylsekvens där humlet silas av och vörten transporteras ned i sterila dunkar via en plattvärmeväxlare. Georg och Anna turas om att ösa, Peter övervakar hävertfunktionen och Leo sköter dunkarna. Långhelgens bryggning avslutas med att jäsningen sätts igång.

Som framgår av bilden överst på denna sida, så finns det också tid till att provsmaka tidigare årgångar av Gammalt öl. Olof Hultén serverar efter avslutad bryggdag och Anna Hultén ser på.

När vi presenterar släktens hundraåriga öl, Gammalt öl, på mässor som Belgoträff i Uppsala, så får vi ofta frågor om hur det går till att brygga ”nytt gammalt” öl. Grunden för att hålla liv i mikroorganismerna – som är själva förutsättningen för det fatlagrade ölet – är att vartannat år tömma tunnan till hälften. Och att fylla på med nytt öl, så att processen kan börja om på nytt.

Här är några bilder från den första dagens bryggning av nytt öl. En förutsättning för öl är förstås att det finns malt och den har vägts upp och malts dagen innan av Peter Hultén, Olof Hultén och Charly Hultén.

Det första steget i bryggningen är mäskning där en förmäsk av vetemjöl ingår. På bilderna ser man hur Leo övervakar gelatiniseringen vid 63 grader i en separat kastrull på elplatta. Huvudmäsken mäskas in i det stora vedeldade bryggverket, på bild ser vi Peter tippa i den krossade kornmalten. Efter proteinrasten tippas förmäsken i av Leo. Mäsken är rejält styv och vi turas om med mäskrodret, på bild Georg. Sockerrast och destrinrast kräver fullt fokus när man har ett vedeldat bryggverk, på bild Leo och Peter i mättagen. Vi mäskar ut vid 78 grader och sedan är det dags för lakning. Lakningen tar tid men med tre lakstationer och mycket hett vatten får vi vår önskade vörtstyrka. Georg öser på bild. Dag två ägnades vörtkok och kylning och den tredje dagen sattes jäsningen igång.

På bilderna ser du bryggmästare Peter Hultén i sällskap med släktingarna Berit Gedda, Georg Gedda, Anna Hultén och Leo Hultén. Med vid bryggningen var dessutom Olof Hultén och Charly Hultén.

Brygghelgen med sikte på att framställa påfyllnadsöl till vårt hundraåriga öl närmar sig sitt slut. På tredje dagen har vörten kokat och sedan kylts.

Det öl som varit i släkterna Geddas och Hulténs vård sedan åtminstone 1806 behöver vartannat år fyllas på med nytt öl. Grundidén är att man tappar ut omkring hälften, buteljerar denna ”färdiga produkt” och fyller tunnan (eller som det har kommit att bli med åren – tunnorna) med nytt öl, påfyllnadsöl. Men med lagring på tunna är detta en oprecis vetenskap. Änglarnas andel, den mängd vätska som ekfatet släpper ifrån sig, kan variera stort och i år verkar det som att så mycket som en tredjedel har lämnat vår största och huvudsakliga tunna.

Stora tunnan brukar ge omkring 60 liter suröl, Gammalt öl, men i år kommer vi nog bara att kunna tappa ur 30 liter för att mikroorganismerna ska få rätt och trivsam miljö.

Under den näst sista helgen i oktober 2021 har ett flertal släktingar träffats i bak- och bryggstugan hos Peter Hultén i Offerberg för att framställa nytt öl, se över utrustning och umgås. Du kan se vad som hände den första dagens bryggning och den andra dagen. Den tredje och avslutande dagen ägnades vörtkokning samt nedkylning av vörten. Nu är det verkligen på väg att bli öl!

Vad är nästa steg? Den nedkylda drycken ska nu stå och jäsa i en vecka. När själva tappning och påfyllnad sker är inte bestämt i skrivande stund.

De flesta foton och filmklipp från denna brygghelg i Offerberg är tagna av Anna Hultén.

På den andra dagen av brygghelgen började det bli action på riktigt. Nu är själva tillverkningen av Gammalt öl igång. Och fler släktingar har anslutit.

I släkterna Gedda och Hultén har ju sedan mer än två sekler det hundraåriga ölet vårdats och förts vidare mellan generationerna. Det som en gång var en tunna har fått flera avläggare och den större huvudtunnan har också bytts ut. Hemligheten med det hundraåriga ölet sitter alltså inte i tunnan, utan hos de mikroorganismer som så att säga står för den slutgiltiga framställningen av Gammalt öl.

Och som traditionen bjuder ska tunnorna tömmas till hälften och ersättas med nytt öl. Detta görs vartannat år och syftet är att ge de mikroorganismer som finns kvar i tunnan nytt material att jobba med. Och så har processen snurrat på sedan åtminstone 1806 (det var det år som drycken fick en egen etikett)!

Dag två fokuserade på mäskning och lakning.

Nu har också fler släktingar kommit till Peter Hulténs bak- och bryggstuga i Offerberg vid Ljusnans strand. Förutom Peter själv, så finns nu på plats: Anna Hultén med sonen Leo Hultén, makarna Olof Hultén och Charly Hultén samt makarna Agnes Hultén och Lars Torsten Eriksson.

Här kan du läsa lite om vad som hände under den första dagen.