Blogg

Bred och djup genomgång i Jankopodden om hundraårigt öl

Har du inte smakat hundraårigt öl så ges ändå en bra inre bild av både doft, smak och karaktär i Jankopodden. Peter Hultén gästar Janko Svensson och Peter Axelsson.

Jan-Erik ”Janko” Svensson är en av de mest respekterade profilerna i svensk ölmiljö. Han är tävlingsdomare, författare och en mycket kunnig entusiast för allt som har med öl att göra. Sedan några år gör han dessutom, tillsammans med Peter Axelsson, en mycket populär podcast – som lämpligt nog handlar om öl och heter Jankopodden.

Du har väl inte missat avsnittet av Jankopodden om hundraårigt öl? (Du kan lyssna på avsnittet längre ned på denna sida.)

I november 2023 sändes avsnitt 27 av Jankopodden, helt ägnat hundraårigt öl och framförallt det vi på den här webbplatsen kallar Gammalt öl. Medverkande i avsnittet är Peter Hultén, den person i släkten Hultén / Gedda som idag är ölets främste företrädare och bryggmästare.

Hur detta syrliga öl, med sin flera hundra år öl gamla mikroorganism, smakar kan vara svårt att förmedla – och möjligheten att smaka det själv är ju begränsade. Just därför är det glatt överraskande att Jankopodden och samtalet mellan de medverkande ger en så målande bild av hur de olika sorterna som testas i programmet doftar och smakar. Peter Hultén berättar också detaljer ur den vallonska öltunnans historia som inte tidigare varit allmänt känt.

Kanske den bästa förmedlaren av hundraårigt öl i Sverige. Missa alltså inte detta!

Lyssna på Jankopodden om hundraårigt öl

Jankopodden, avsnitt 27: Nyheter om Gammalt öl

Länkar

Stort intresse för hundraårigt öl på Belgoträff 2023

Sedan starten 2006 har intresset för hembryggarträffen Belgoträff i Uppsala vuxit och årets upplaga uppvisade nära hundra öl i belgisk och fransk stil. Självklart fanns Gammalt öl på plats.

Det hundraåriga ölet Gammalt öl har bryggts i familjerna Gedda och Hultén sedan 1806. Och även om det blir långt mer än hundra år, så är det traditionellt så att stilen kallas – eller fordom kallades – hundraårigt öl. Ölet lagras på tunna och töms till hälften vartannat år. På så sätt hålls mikroorganismerna i tunnan vid liv och på gott humör – förutsättningen för att det syrliga hundraåriga ölet ska bli inte bara öl, utan också ett gott öl.

Processen att buteljera vartannat år gör också att vi i allmänhet bara medverkar på Belgoträff i Uppsala just vartannat år. Men undantag har förekommit, år då vi helt enkelt haft tillräckligt med flaskor över.

Flaskorna märks och lagras per årgång och i år hade vi med oss tre versioner. Dels 2022 års upplaga, som lämnades in till den domarbedömda tävlingen, dels 2012 års gåva från det stora fatet – så att säga kronan i släktölets bevarande – och dels öl från en avläggare, Lilla tunnan, från 2012.

Ska man hålla sig till självskattning, så är 2012:an från den stora tunnan en riktigt lyckad årgång och passade mycket bra att presentera så här tio år senare. Ölet gick åt i rask takt till de många intresserade besökarna på ölfestivalen.

När stora tunnans öl var slut, så gick vi över till att servera den betydligt syrligare ”lillebrorsan” från en mindre tunna. Glädjande nog mötte denna väldigt stort gillande från kännare och entusiaster. Flera funktionärer – som ju fått hålla smaklökarna ograverade och alkoholångorna borta under större delen av festivalen – var fullkomligt lyriska och det var förstås oerhört roligt att höra.

Vad sades om hundraårigt öl på Belgoträff 2023, då? Det var roligt att ganska många varit med förr och kunde jämföra med andra årgångar. Smakmässigt pratades det bland annat om sherry, fikon och havtorn. Många intressanta diskussioner följde. Tack för alla härliga möten!

Nå, hur gick det i tävlingen då? Nej, det blev inga medaljer för Gammalt öl i år. Varken från domarna eller publiken. Men efter att ha varit med ett tag, så känner man ju igen många av dem som hamnar på pallplats. Och Belgoträff attraherar många riktigt skickliga hembryggare. Det är bara att gratulera!

Bland buteljerna representerades det geddska fatet av Olof Hultén, Charly Hultén, Anna Hultén, Leo Hultén, Georg Gedda, Berit Gedda och Magnus Nilsson.

Foto

Magnus Nilsson

Testa hundraårigt öl på Belgoträff 2023 i Uppsala

Det brukar vara en av årets höjdpunkter för vänner av belgisk och fransk öl – Belgoträff i Uppsala. Den 28 januari 2023 kan du testa Gammalt öl.

Belgoträff är en återkommande festival för hembryggare som presenterar olika varianter av den rika floran ölsorter som finns i Belgien och Frankrike (gissar att en och annan nederländare kan slinka med av bara farten). Ofta har vi som står bakom det hundraåriga ölet Gammalt öl representerat det gamla släktölet med hundraåriga anor och rötter hos de gamla vallonerna.

Det historiska inslaget på belgoträffen i Uppsala brukar väcka uppmärksamhet från vänner av spännande öl och ölhistoria. Och vi själva uppskattar förstås både intresset och umgänget.

Så är du i Uppsala lördagen den 28 januari 2023, så rekommenderar vi ett besök på Belgoträff 2023 i Fyrishov. Skynda på att skaffa biljett för det brukar vara fullt med folk.

Tid

Lördag den 28 januari 2023, klockan 12-17

Plats

Hall C i Fyrishov, Uppsala

Övrigt

Entré 300 kronor (250 kronor för medlemmar). Biljett genom Tickster. Åldersgräns är 20 år.

Vörten kokar – tredje dagen med hundraårigt öl

Brygghelgen med sikte på att framställa påfyllnadsöl till vårt hundraåriga öl närmar sig sitt slut. På tredje dagen har vörten kokat och sedan kylts.

Det öl som varit i släkterna Geddas och Hulténs vård sedan åtminstone 1806 behöver vartannat år fyllas på med nytt öl. Grundidén är att man tappar ut omkring hälften, buteljerar denna ”färdiga produkt” och fyller tunnan (eller som det har kommit att bli med åren – tunnorna) med nytt öl, påfyllnadsöl. Men med lagring på tunna är detta en oprecis vetenskap. Änglarnas andel, den mängd vätska som ekfatet släpper ifrån sig, kan variera stort och i år verkar det som att så mycket som en tredjedel har lämnat vår största och huvudsakliga tunna.

Stora tunnan brukar ge omkring 60 liter suröl, Gammalt öl, men i år kommer vi nog bara att kunna tappa ur 30 liter för att mikroorganismerna ska få rätt och trivsam miljö.

Under den näst sista helgen i oktober 2021 har ett flertal släktingar träffats i bak- och bryggstugan hos Peter Hultén i Offerberg för att framställa nytt öl, se över utrustning och umgås. Du kan se vad som hände den första dagens bryggning och den andra dagen. Den tredje och avslutande dagen ägnades vörtkokning samt nedkylning av vörten. Nu är det verkligen på väg att bli öl!

Vad är nästa steg? Den nedkylda drycken ska nu stå och jäsa i en vecka. När själva tappning och påfyllnad sker är inte bestämt i skrivande stund.

De flesta foton och filmklipp från denna brygghelg i Offerberg är tagna av Anna Hultén.

Nu börjar det bubbla och sjuda – andra dagen med bryggning av påfyllnadsöl

På den andra dagen av brygghelgen började det bli action på riktigt. Nu är själva tillverkningen av Gammalt öl igång. Och fler släktingar har anslutit.

I släkterna Gedda och Hultén har ju sedan mer än två sekler det hundraåriga ölet vårdats och förts vidare mellan generationerna. Det som en gång var en tunna har fått flera avläggare och den större huvudtunnan har också bytts ut. Hemligheten med det hundraåriga ölet sitter alltså inte i tunnan, utan hos de mikroorganismer som så att säga står för den slutgiltiga framställningen av Gammalt öl.

Och som traditionen bjuder ska tunnorna tömmas till hälften och ersättas med nytt öl. Detta görs vartannat år och syftet är att ge de mikroorganismer som finns kvar i tunnan nytt material att jobba med. Och så har processen snurrat på sedan åtminstone 1806 (det var det år som drycken fick en egen etikett)!

Dag två fokuserade på mäskning och lakning.

Nu har också fler släktingar kommit till Peter Hulténs bak- och bryggstuga i Offerberg vid Ljusnans strand. Förutom Peter själv, så finns nu på plats: Anna Hultén med sonen Leo Hultén, makarna Olof Hultén och Charly Hultén samt makarna Agnes Hultén och Lars Torsten Eriksson.

Här kan du läsa lite om vad som hände under den första dagen.

Lakning på andra dagen av brygghelgen för påfyllnadsölet.

Första dagen med bryggning av påfyllnadsöl (och lagning av bryggverkets lock)

Så är det åter dags att brygga nytt öl för att fylla på tunnorna med hundraårigt öl. Den här gången ingår även service på utrustningen.

Hos Peter Hultén i Offerberg vid Ljusnans strand samlas den här helgen en rad släktingar för att brygga nytt öl, så kallat påfyllnadsöl. Det hundraåriga ölet, som i släkterna Gedda och Hultén sedan sekler går under namnet Gammalt öl, behöver ju förnyas vartannat år. De fat som rymmer ölet töms till hälften och buteljeras, varefter den nya bryggningen ersätter den dryck som tappats ur.

Den här processen är själva grunden till att de mikroorganismer – grovjobbarna i tillverkningen av fatlagrat suröl – trivs och fortsätter att verka.

Den första dagen i Offerberg ägnades förberedelser inför brygghelgen. Bland annat byttes isoleringen i bryggverket (den plåtbalja där vörten kokas), som blivit dålig. Malt maldes och tunnornas skick inspekterades. Och inte minst – man måste undersöka hur mycket dryck som ”gått till änglarna” för att bedöma hur mycket nytt öl som behöver fyllas på.

Mer om påfyllnadsölet kan du läsa här.

På bilderna ser vi Peter Hultén, kusinen Anna Hultén med sonen Leo Hultén.

Malten mals till påfyllnadsölet.

Med vilken jäst håller vi liv i hundraårigt öl?

I samband med att vi drog igång ett Instagram-konto för Hundraårigt öl (och omedelbart strömmade följare in, tack för det!) så fick vi en intressant fråga från hembryggaren Fredrik Eriksson Svens. Han undrade vilken jäst vi använder till primärjäsningen – helt enkelt om det är vanlig alejäst eller om det på något sätt är jäst hämtad från originalbrygden.

Bra fråga, tänkte jag, som amatörmässigt inte riktigt reflekterat över den öl som bryggs vartannat år för att ersätta den hälft som fatet töms på. Denna ale kallas i familjen sakligt för Påfyllnadsöl.

För att få sakkunskap i ämnet vände jag mig till Peter Hultén, den släkting som tillsammans med Olof Hultén kan sägas förvalta det hundraåriga ölet för närvarande.

Så här svarar Peter:

Primärjäsningen sker med en alejäst i ca 7 dygn i ett gammalt bykkar, innan ölet sedan förs över på sterila dunkar för vidare ”sekundärjäsning” vid ca 20 grader. Under årens lopp har vi använt lite olika varianter av jäst till primärjäsningen, men den senaste var Scottish Ale Yeast, WYEAST 1728. Men även till exempel Irish Ale Yeast, WYEAST 1084 och Safale US-05 alejäst, har använts vid primärjäsningen.

Den riktiga sekundärjäsningen sker ju egentligen sedan förstås i den gamla tunnan.

Följ oss gärna på Instagram (vi finns sedan tidigare på Facebook och Twitter) och ställ gärna frågor, om du har några. Det är väldigt roligt med det intresse som visas för denna anrika tradition.

Vi serverar gammalt öl på Belgoträff i Uppsala – men vilken årgång blir det?

Lördagen den 26 januari är det åter dags för Belgoträff i Uppsala – mötesplats sedan ett drygt decennium för hembryggare som utforskar de många belgiska ölstilarna. Det hundraåriga ölet är förstås på plats – men vilken årgång ska vi servera besökarna?

För knappt två veckor sedan samlades vi några entusiaster i släkten – vi som förvaltar och driver vidare det ekfatslagrade öl som bryggts i minst 200 år – för att avgöra vad som skulle komma att serveras till besökarna på Belgoträff i Uppsala 2019.

Under väldigt lång tid har produktionen, som traditionellt enbart varit ämnad den närmaste familjen, varit begränsad till vad som ryms i 1 tunna. Men sedan Håkan Hultén för omkring 20 år sedan tog över tunnan från 30-talet, som i generationer förvaltats av olika kommersiella bryggerier, och både säkrat kvalitet och släktens intresse och engagemang – så har vi idag flera avläggare och volymen Gammalt öl som produceras är helt enkelt större.

Fortfarande sker det hela i mycket liten skala, förstås.

Nåväl, undertecknad har tillsammans med Anna Hultén (dotter till Håkan) och Peter Hultén (brorson) öppnat och provat tre varianter – alla tänkta kandidater till att representera på Belgoträff i Uppsala.

Det ska sägas, att även om mikroorganismerna är av samma ”familj” sedan över 200 år, så är inte ekfaten lika gamla. Ett fat verkar hålla i 60-80 år, grovt räknat.

Några år före 2010 gav den tunna som vandrat runt på bryggerier och i privata källare sedan 1930-talet tydliga tecken på att ge upp livhanken. Håkan såg till att skaffa en ny tunna, som komplement till en tidigare inskaffad mindre avläggare.

De flaskor vi öppnade var dessa:

  • Årgång 2006 – innan buteljering alltså lagrad i den ”legendariska” tunnan från 1930-talet
  • Årgång 2010 – den första årgången från det nya fatet, som utvecklades parallellt med att det gamla fatet pensionerade sig självt
  • Årgång 2012 från avläggare – här har vi ett öl med samma ursprung som övriga, men med den dubbla utmaningen att både vara en helt ny tunna och att vara en betydligt mindre volym

Vad gav testet för resultat? Kom till Fyrishov i Uppsala den 26 januari så kan du själv få ta del av svaret.

Vi tror inte att du behöver bli besviken.

Lär känna hundraårigt öl på Belgoträff i Uppsala 2019

Är du nyfiken på hundraårigt öl? Nu har du möjlighet att lära känna antikt öl på riktigt. Det anrika Gammalt öl, som bryggts i släkten Gedda-Hultén åtminstone sedan 1806, kommer att finnas för provsmakning på den numera rejält etablerade mässan Belgoträff i Uppsala. Lördagen den 26 januari fylls idrottshallen Fyrishov i Uppsala av hembryggare, som alla antagit utmaningen att brygga ett eller flera öl i någon av de många sorterna som förknippas med belgisk ölkultur.

Belgoträff i Uppsala den 26 januari 2019 håller öppet mellan 12-17. Vi som står bakom Gammalt öl finns förstås med bland utställarna.

Biljetter köper du genom Tickster.

Gammalt öl är ett syrligt öl som lagras på tunna i två år för att sedan tömmas till hälften – och den hälft som hamnar på flaskor ersätts med en helt vanlig ale. Sedan är det upp till tunnans mikroorganismer att göra sitt under ytterligare två år. Och så snurrar det på, och har gjort så i mer än tvåhundra år.

Kom till Belgoträff i Uppsala 2019 och leta upp oss, så får vi prata mer om hundraårigt öl.

Foto av rawpixel på Unsplash

La Folie är Rodenbach Grand Crus stolta arvtagare i USA

I USA finns en värdig arvtagare till belgiska bryggeriet Rodenbachs klassiska Grand Cru. Och vad kan vara mer lämpligt än att det amerikanska bryggeriet går under namnet New Belgium? Olof Hultén har smakat.

Peter Bouckaert var bryggmästare på Rodenbachs bryggeri fram till mitten av 1990-talet när han flyttade över till USA. Från 1996 hjälpte han ett då nystartat hantverksbryggeri, New Belgium Brewing Company i Fort Collins, Colorado, att utveckla deras öl inspirerade av belgisk surölstradition. Grundarna, paret Kim Jordan och Jeff Lebesch, drömde om att ha många stora ekfat, fouders, som hos Rodenbach, och bland annat göra sin egen oude bruin.

Nu efter 20 års utveckling har bryggeriet 64 fouders i fransk ek och producerar varje år sin egen version oude bruin som kallas La Folie. Efter 18 månaders lagring tappas brygden av och blandas med nybryggt öl av samma sort och fylls på flaska.

Bryggeriet har expanderat och har idag produktion i 3 delstater. Dess stora succé från starten heter Fat Tire.

Läs mer om La Folie på New Belgiums webbplats.