Gammalt öl-arkiv - Hundraårigt öl

Med vilken jäst håller vi liv i hundraårigt öl?

I samband med att vi drog igång ett Instagram-konto för Hundraårigt öl (och omedelbart strömmade följare in, tack för det!) så fick vi en intressant fråga från hembryggaren Fredrik Eriksson Svens. Han undrade vilken jäst vi använder till primärjäsningen – helt enkelt om det är vanlig alejäst eller om det på något sätt är jäst hämtad från originalbrygden.

Bra fråga, tänkte jag, som amatörmässigt inte riktigt reflekterat över den öl som bryggs vartannat år för att ersätta den hälft som fatet töms på. Denna ale kallas i familjen sakligt för Påfyllnadsöl.

För att få sakkunskap i ämnet vände jag mig till Peter Hultén, den släkting som tillsammans med Olof Hultén kan sägas förvalta det hundraåriga ölet för närvarande.

Så här svarar Peter:

Primärjäsningen sker med en alejäst i ca 7 dygn i ett gammalt bykkar, innan ölet sedan förs över på sterila dunkar för vidare ”sekundärjäsning” vid ca 20 grader. Under årens lopp har vi använt lite olika varianter av jäst till primärjäsningen, men den senaste var Scottish Ale Yeast, WYEAST 1728. Men även till exempel Irish Ale Yeast, WYEAST 1084 och Safale US-05 alejäst, har använts vid primärjäsningen.

Den riktiga sekundärjäsningen sker ju egentligen sedan förstås i den gamla tunnan.

Följ oss gärna på Instagram (vi finns sedan tidigare på Facebook och Twitter) och ställ gärna frågor, om du har några. Det är väldigt roligt med det intresse som visas för denna anrika tradition.

Händelserikt år för hundraårigt öl

En ny generation ölentusiaster vårdar och ömmar för hundraårigt öl. Och släkten Geddas anrika öltunna har hittat ett hem i Hälsingland.

Under 2018 har mycket hänt med släkten Geddas hundraåriga öl, det som tillverkats i generationer och vars jästkultur är minst 200 år gammal. Och som i släkten går under namnet Gammalt öl.

Öltunnan töms vartannat år till hälften, och det öl som buteljeras ersätts med nybryggt öl. I april var det dags att förbereda omväxlingen i tunnan genom en helg i bryggningens tecken. Medverkande var förstås Håkan Hultén, som förvaltat både ursprungstunnan och dess avläggare under flera decennier, samt hans bror Olof Hultén, brorson Peter Hultén och dotter Anna Hultén.

Under sommaren genomfördes sedan buteljering av årets skörd, samt påfyllnad med det öl som bryggdes i april. Vi kan meddela att även 2018 års Gammalt öl är av prima kvalitet.

På senare år har särskilt Peter Hultén visat ett mycket stort intresse för att brygga öl. Han har till och med uppfört en egen bak- och bryggstuga i Hälsingland. Under året bestämdes det också i familjen, att Peter tar över den stora tunna som så att säga utgör det hundraåriga ölets moderskepp. Flytten genomfördes i början av hösten.

Har då hundraårigt öl lämnat Hedemora? Nej, som vi tidigare har berättat så håller Hedemoras stolta Oppigårds Bryggeri på med ett experiment för att brygga detta suröl som kommersiell produkt.

Det hundraåriga ölets spännande historia rullar vidare.

Smaka Gammalt öl på Belgoträffen i Uppsala den 28 januari 2017

Nu har du möjlighet att provsmaka öl med mer än 200-åriga anor. Den 28 januari representeras Gammalt öl på Belgoträffen i Uppsala.

Vill du prova hundraårigt öl? Är du nyfiken på Gammalt öl, med andra ord öl från det geddska fatet – en öltunna med mikroorganismer som har mer än 200 år på nacken? Då är lördagen den 28 januari ett utmärkt tillfälle. Då arrangerar Uppsala Hembryggareförening och Svenska Hembryggareföreningen årets Belgoträff, en numera återkommande tävling – och framförallt mötesplats – för ölentusiaster som brygger och dricker öl inspirerat av de många belgiska typer som finns.

Och har funnits, får vi väl tillägga. Liksom flera gånger tidigare medverkar arvtagare till släkten Geddas historiska öl och deltar i tävlingen med Gammalt öl. Det här är i princip enda möjligheten att smaka detta antika och anrika öl.

Belgoträff 2017 äger rum på Fyrishov i Uppsala (hall C) lördag den 28 januari klockan 12:00 – 17:00.

Biljetter till Belgoträffen 2017 säljs genom Tickster.

Vill du smaka lite gammalt öl?

Någon av de första gångerna som jag träffade mina blivande svärföräldrar fick jag frågan: ”vill du smaka gammalt öl?” Jag blev nog lite överrumplad av frågan. Dels därför att jag på den tiden (det här ska ses i ljuset av att Carnegie Porter var det märke som erbjöd tuffast tuggmotstånd i Systembolagets utbud av öl) visade finsmakarkänsla genom att välja Falcon Bayersk om tillfälle gavs, dels därför att begreppet givetvis lät som ett skämt för den oinitierade.

Men erbjudandet visade sig allvarligt menat, och jag kan tveklöst säga att det var något helt nytt för mig. Även om min svärfar, Håkan Hultén, säkert blandade ut med Crème de Cassis eller någon annan, sötare dryck – för att balansera intrycket – var Gammalt öl något väsensskilt från allt jag tidigare druckit i ölväg.

Men ganska snart vande jag mig vid tanken på det ekfatlagrade, ”antika” ölet. Och precis som med det mesta som har en historia, en berättelse – och en genuin sådan – så blir man såld efter en viss tid av tillvänjning. Sedan många år uppskattar jag både släktens egenbryggda Gammalt öl och de nästan liknande varianter som än idag finns att tillgå på den belgiska marknaden.

I svensk litteratur om öl har den här typen av öl – ekfatlagrad öl med vallonskt ursprung – kallats hundraårigt öl. Det är en svårbegriplig term, men samtidigt väldigt talande. Det handlar ju om en dryck som stått sig i hundratals år, genom att mikroorganismerna i faten lever vidare i generation efter generation. Idag har det öl som förvaltas av min släkt levt och frodats i mer än 200 år.

Än så länge kan du inte köpa något hundraårigt öl på Systembolaget eller på restaurang. Men vem vet, den dagen kanske kommer? Det vi vet med säkerhet är, att det kommer att ta en stund. För den nya kultur som bildas på den gamlas grund måste få tid att utvecklas i nya tunnor.

Tills dess får man hålla tillgodo med till exempel de belgiska ölen Cuvée des Jacobins, Rodenbach Grand Cru och – i viss mån – Duchesse de Bourgogne. Puritanerna (och ärligt talat, de som kan det här bättre än jag) menar att det inte är samma sak, men personligen kan jag nöja mig med second best i brist på de mycket rara droppar som kommit från den Geddska tunnan.