Med vilken jäst håller vi liv i hundraårigt öl?

I samband med att vi drog igång ett Instagram-konto för Hundraårigt öl (och omedelbart strömmade följare in, tack för det!) så fick vi en intressant fråga från hembryggaren Fredrik Eriksson Svens. Han undrade vilken jäst vi använder till primärjäsningen – helt enkelt om det är vanlig alejäst eller om det på något sätt är jäst hämtad från originalbrygden.

Bra fråga, tänkte jag, som amatörmässigt inte riktigt reflekterat över den öl som bryggs vartannat år för att ersätta den hälft som fatet töms på. Denna ale kallas i familjen sakligt för Påfyllnadsöl.

För att få sakkunskap i ämnet vände jag mig till Peter Hultén, den släkting som tillsammans med Olof Hultén kan sägas förvalta det hundraåriga ölet för närvarande.

Så här svarar Peter:

Primärjäsningen sker med en alejäst i ca 7 dygn i ett gammalt bykkar, innan ölet sedan förs över på sterila dunkar för vidare ”sekundärjäsning” vid ca 20 grader. Under årens lopp har vi använt lite olika varianter av jäst till primärjäsningen, men den senaste var Scottish Ale Yeast, WYEAST 1728. Men även till exempel Irish Ale Yeast, WYEAST 1084 och Safale US-05 alejäst, har använts vid primärjäsningen.

Den riktiga sekundärjäsningen sker ju egentligen sedan förstås i den gamla tunnan.

Följ oss gärna på Instagram (vi finns sedan tidigare på Facebook och Twitter) och ställ gärna frågor, om du har några. Det är väldigt roligt med det intresse som visas för denna anrika tradition.