Författare: Anna Hultén

Tunnan med det syrliga hundraåriga ölet fylls vartannat år på med nytt öl. Ungefär halva tunnan töms och ersätts med nybryggt öl. Att brygga ölet och sätta igång jäsprocessen brukar kräva en långhelg och här kan du läsa om första dagens mäskning och lakning samt andra dagen, då vörten kokas och kyls ned.

På tredje dagen tillsätter vi jäst till den nedkylda vörten. Sedan pågår jäsningen i omkring en vecka. Därefter samlas familjen på nytt för att tömma tunnan, buteljera Gammalt öl och fylla tunnan med det färdiga, nybryggda ölet.

På bilderna syns bryggmästare Peter Hultén klippa upp jästpaketet tillsammans med Olof Hultén. Berit Gedda har fått den ärofyllda uppgiften att tillsätta jästen i jäskaret. På sista bilden ser vi bryggverket som nu är jäskar med termometer på locket.

Årets bryggning har gått smidigt under vår kunniga och vänliga bryggmästare Peters ledning – vi i stödtrupperna är glada att få lära oss och finslipa samarbetet!

Bryggning går hand i hand med social samvaro

Självklart är bryggningen också en social aktivitet och i år samlades släkten förutom till goda måltider på kvällarna kring ett klurigt korsord. Här syns Leo Hultén och Berit Gedda. Det gick ut på söndag morgon med förenade krafter.

Grundläggande för ett fatlagrat, syrligt öl – som det hundraåriga ölet som vårdats av släkten i många generationer – är att växla ölet i tunnan. Vartannat år behöver hälften tömmas och ersättas av nybryggt öl. Det gör att mikroorganismerna trivs och kan göra sitt viktiga jobb, att producera syrligt öl.

Bryggningen är en process som tar några dagar. När dag 1 har ägnats mäskning och lakning, så är det dags för vörtkok och kylning. På första bilden ser vi dravet från lakningen i skottkärran på väg till komposten och på nästa den klara vörten i bryggverket. Humlen kokar med från början och vi ser Peter välja kottar för årets brygd. Efter avslutat kok skall vörten kylas och nu är det som bekant viktigt att allt är sterilt. Peter riggar en kylsekvens där humlet silas av och vörten transporteras ned i sterila dunkar via en plattvärmeväxlare. Georg och Anna turas om att ösa, Peter övervakar hävertfunktionen och Leo sköter dunkarna. Långhelgens bryggning avslutas med att jäsningen sätts igång.

Som framgår av bilden överst på denna sida, så finns det också tid till att provsmaka tidigare årgångar av Gammalt öl. Olof Hultén serverar efter avslutad bryggdag och Anna Hultén ser på.

När vi presenterar släktens hundraåriga öl, Gammalt öl, på mässor som Belgoträff i Uppsala, så får vi ofta frågor om hur det går till att brygga ”nytt gammalt” öl. Grunden för att hålla liv i mikroorganismerna – som är själva förutsättningen för det fatlagrade ölet – är att vartannat år tömma tunnan till hälften. Och att fylla på med nytt öl, så att processen kan börja om på nytt.

Här är några bilder från den första dagens bryggning av nytt öl. En förutsättning för öl är förstås att det finns malt och den har vägts upp och malts dagen innan av Peter Hultén, Olof Hultén och Charly Hultén.

Det första steget i bryggningen är mäskning där en förmäsk av vetemjöl ingår. På bilderna ser man hur Leo övervakar gelatiniseringen vid 63 grader i en separat kastrull på elplatta. Huvudmäsken mäskas in i det stora vedeldade bryggverket, på bild ser vi Peter tippa i den krossade kornmalten. Efter proteinrasten tippas förmäsken i av Leo. Mäsken är rejält styv och vi turas om med mäskrodret, på bild Georg. Sockerrast och destrinrast kräver fullt fokus när man har ett vedeldat bryggverk, på bild Leo och Peter i mättagen. Vi mäskar ut vid 78 grader och sedan är det dags för lakning. Lakningen tar tid men med tre lakstationer och mycket hett vatten får vi vår önskade vörtstyrka. Georg öser på bild. Dag två ägnades vörtkok och kylning och den tredje dagen sattes jäsningen igång.

På bilderna ser du bryggmästare Peter Hultén i sällskap med släktingarna Berit Gedda, Georg Gedda, Anna Hultén och Leo Hultén. Med vid bryggningen var dessutom Olof Hultén och Charly Hultén.